legitim postorder brudtjänster Skad anledningen at att dom bryter op inneha forandrats. Det utspelar icke langre ifall bristande rattigheter…
och onskan att tjanstgora utan mer forsavitt att kanna sig kvavd bruten karnfamiljen, av barnen eller just fran samhallets villkor villi att frambringa barnunge. Det ar nago fran slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning runtom varfor modrar inom bocker lamnar tryta familjer. Studien befinner si konstruera bred karna pro genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.
Det kanske ej promenerar odla vidstrack saso att herre lamnar sin at
– ino aldre tidskrift sam ino litteratu a andra lander, bryter mammorna mestadels upp itu emancipatoriska orsak – deras langtan att arbeta alternativt att plugga promenera icke att forena tillsamman att finnas morsan – darfor ofullstandig rattighete. Do lamnar tryta familjer darfor att de ick trivs med att existera mammor alternativ darfor at karnfamiljen icke alltid befinner sig en odl behaglig position att befinna villi, uppge Jenny Bjorklund, docent inom litteraturvetenskap samt universitetslektor i genusvetenskap intill Centrum stav genusvetenskap spann Uppsala universitet.
Ino sin forskning sasom nu presenteras ino boken Maternal Abandonment knipa Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, inneha hon gatt via sam analyserat 25 modrar i ett tjugotal skilda romaner a aren. Ino romaner skrivna fore senaste sekelskiftet befinner si dom mammor sasom lamnar familjen alternativt overger tryt kidsen idelige nagon biperson, nagon inom bakgrunden vars upptradand forklarar huvudkaraktaren. Ino flertal fran dom romaner som ingar i Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. I manga av romanerna tillat lasarna haffa del av mammornas synvinkel, antingen genom att berattelsen befinner sig ino jag-form alternativt igenom att berattaren skanke lasarna insyn i mammornas tankar samt kanslor odla att do forstar dom sam hurs do lamnar tryt familjer.
Jenny Bjorklund delar ino studien opp mammornas orsak mot att ga ur, i manga skild kategorier. Bortsett fra i e fatal itu bockerna, saso inneha nagon mer traditionell aspek sam dar mammorna lamnar pa grund av otillfredsstallande rattighete, utspelar det ino andra ifall kvinnor saso astadkomme motstand till skilda forebild.
Nagon kluster astadkomme opposition kontra moderskapet och foraldraskapet, ett fack som forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Dom modrarna befinner sig f mer distanserade mot sina baby, och ses it samhallet sasom lite mindre br paron. E exempel ar Sara Kadefors inte har bast. Inom saken dar berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter sam kar, efter att innehava forsnillat dotters arv. Hon inneha lagt samtlig klover kungen lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det separatio sam hon flyttar in i nago automobi utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det som att mamman villig ytan forsoker att forsonas tillsammans dottern, skada icke anstranger sig ratt. Hon befinner si inte intresserad itu dottern sasom endas bryr sig ifall forbruknin samt sin rorlig. Jenny indonesiska damer nära mig Bjorklund beskriver det som att karaktaren astadkomme resistans till iden forsavit det goda moderskapet.
Inom dom moder svenska romaner saso mi undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i nastan jamstallda forhallanden
– Det utspela forsavit iden forsavitt att mammor evigt skal besta intresserade bruten tryta manniskobarn. Det finns nago regel inom dag om det involverade foraldraskapet. Darfor at finnas till goda foraldrar ska vi planter vara barns intressen ino forsta nave. Vi amna ej enbart passa vara kidsen inte med aven egga do sam underlatta for de dar darfor at do ska utvecklas. Skad svenska sprake mammor far inte existera sta sjalvuppoffrande. Do forvantas istallet onska vara med barnen odla kopiost som genomforbar, darfor att do alskar do. Samtidigt ska dom film med traning, umgas tillsamman kompisa och hava ett sant goromal sasom kanns viktigt. Det blir en gigantisk borda pa svenska sprake mammor att klara allt detta. Mamman inom inte hemma superb utfor resistans kontra allting det forvantade, sager Jenny Bjorklund.
– darbort varenda mamman inte sa betagen i att slu skall taget existera mamma. Det ar hennes hane saso pushat henne mot att bliv foralder. Anledningen befinner sig att do ager kompisa som ska reproducer sam han borjar beror sig jakta. Hon far e baby sam hon sam barnet hamnar hela tiden inom konflikter saso hon inte kan behandla. Hon reagerar barnsligt samt duckar via att sparra in sig villi mugge sam kamouflera sig nedanfor tacket, sam onsk villi att det skal skrida over. Det befinner si pappan sasom ar saken dar aktiva har foraldern sam saken da arme mammakaraktaren gor opposition mot dom norm som finns, uppge Jenny Bjorklund.
I forskningen ager hon fokuserat villig svenska sprake romaner inte me systematisk komparerin tillsammans varldsomfattand litteratur. Fokus befinner si gallande den svenska kontexten, som ar sjusardeles nar det innefatta mojligheten att foren stam sam lyckad yrkesutvecklin och som villig lyfts fram nar man skall designa bilden itu Sverige. Det syns bland ovrigt gallande svenska spraket institutets sajt, darbort do lyfter fram familjeideal med jamstalldhet och pappor som befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, bortsett fran bristfallig rattigheter samt mothugg kontra moderskapet, sasom Jenny Bjorklund inneha definierat befinner si opposition mot karnfamiljen sam Motstand mot pronatalismen – namligen samhallets forvantningar gallande att samtliga kvinns vill tillverka avkomma.
Nar det innefatt det senaste utgar Jenny Bjorklund av det hon beskriver sasom det svenska samhallets sam politikens specialite gallande att hjalpa pro barnfamiljer. Hur saken da svenska valfardsstaten bakdel darpa har genomfort olika atgarder for att mildra for familjer gravi, med anpassad arbetstid, storsin foraldraledighet sam barnbidrag. Nagon samhallsstyre sasom utmarker sig internationellt.
– Det inneha skapat familjecentrerade normer samt ett pronatalistisk borda. Mammor ino marklig av bockerna lamnar tryt familjer darfor att do kanske aldrig ville bliva modrar. Dom ville gora andra saker sam foraldraskapet titta dom saso ett pafoljd.
Ett foredome villi det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta age foraldrarna ett avtal. Pappan vill segla slut Atlanten, skad det vill icke mamman. Hon tranar for att bada over Engelska kanalen, sam do bestammer att forsavitt hon klarar det skal hon atnjuta oinskrankt simtid, nago bassan och speciell lagenhet i familjens dar man bor. Forlorar hon blir det atlantsegling sam obegransad lektid tillsamman barnen.
– atskillig it bockerna visar villig att karnfamiljen ej hela tiden ar en odla social placering att existera villi. Mi antar att dett engagerar lasarna nyss darfor att massor funderar run det har, sam kanner igen sig. Skad nar det koper forsavit grej som kanns forbjudna enligt samhallets normer ar litteraturen ett sal dar man kan prova skilda satt att leva sam test forbjudna tankar, uppge Jenny Bjorklund.
